The Elder Scrolls V: Skyrim
 |
||||||||||||||
| Textstorlek: Liten + Mellan + Stor | » Skriv ut |  |
|
||
|
||
|
||
Vart finns Konsekvenserna?
Det är ytterst svårt att finna ånger när man försöker vara så ond det bara går i Skyrim. I många andra spel finns det någon slags "ånger/skuld"i att vara en brottsling och mördare utan syfte. Att ha ihjäl karaktärer som har vad jag skulle vilja kalla "betydelse" i berättandet, samt sprida skräck i spelvärlden, för att i efterhand känna just en ånger. Nej, inte i Skyrim. Börja göra gärningar i dödens-tecken och vakter från fjärran stiger fram, men lika fort försvinner dessa när du frågar de hur mycket de vill ha för att låta dig gå. Muta går bra alltså. Sedan känner jag en slags irritation över att god/ond-mätaren plockas bort allt oftare för att inte få något som helst substitut. Okej, jag kan förstå att de tar bort någonting gammalt och förlegat, men kom igen. Om jag ska få möjligheten att röra mig fritt vill jag även kunna agera fritt och känna att jag får någon morot i och med mina val och att dessa faktiskt får "konsekvenser".
Level-systemet är förvirrande
Färdigheterna som förtjänas och hela levelsystemet följer en väldigt krokig väg.
I princip allt du gör generar en massa erfarenhetspoäng, men oavsett hur dessa poäng ter sig reagerar världen du spelar i centralt till något slags allomfattande nivå, oavsett om du har genererat denna i en närstrid, en kamp till döden, eller inte... Rollspel, my ass.
Stridssystemet är riktigt lamt
Stridssystemet är som i många andra liknande spel djupt rotat i en slags hack ´n´ slash mekanik. Denna är dock riktigt lam och då menar jag verkligen riktigt, riktigt lam. Jag ska väl antagligen inte klaga och så, jag menar fienderna reagerar ju faktiskt när de får ett stort nordiskt svärd genom kroppen, men ni vet, varje år kommer det ett nytt call of duty och varje år verkar det handla om att använda automat-gevär emot Ryssar?. Wow! Om jag vill bre en smörgås, ja då öppnar jag kylskåpet, tar fram smöret och brödet. Jag vill säga att jag svärdfäktas när jag i själva verket använder min klinga till ett stort smörgåsbord. Erkänn att jag har rätt, ni tänker det, jag skriver det!
Spelare är utan makt
I ett försök att ge spelare allt, helt utan några som helst begränsande trådar, om det så betyder att vi får möjlighet att styra varje ledande grupp eller organisation ala pojkscouterna. Eller helt enkelt bara klumpigt ramla igenom trollformlerna i böckerna så avger Skyrim helt enkelt en tydlig maktlöshet.
Kvarstår gör det faktum att när Skyrim ibland, nästan når fram till den lilla ljuspunkt jag vill kalla verkligt (snudden på en gripbar konsekvens), så snubblar du över den där feta stenen och ramlar tillbaka i spelets krater. Du har säkert vid flera tillfällen precis som jag, slagits som en oxe med ett gäng krigare, så till den grad att de nästan borde krypa därifrån och be om nåd. Nej, inte i Skyrim inte. Nej efter en lång kamp kommer slutpunkten, så som i en dålig action-rulle. De ställer sig upp, mumlar lite dynga om att "nej, så här får det inte sluta", lutar sig över din svärd-spets och poff, ännu en torftig krigare ur vägen. Det enda som lever kvar i denna ande är den dåliga replik han just drog innan sin död. Vårt agerande i spelet kan inte påverka eller förändra världen i Skyrim och världen kan heller inte leka moder-natur eller jävlas med oss, annat än i buggarna som inte ens var medvetna. Det är lite som att se men inte röra, kunna föreställa sig men inte göra.
Håller med Christian, mycket av det som inte fungerade i Oblivion gör inte det här heller...Dessutom är det inte speciellt snyggt, i varje fall inte til konsol!
Perfektion existerar inte. Det är ett abstrakt tankemönster frampusslat av människan. Skyrim handlar om att utforska den enorma välgjorda världen - resten är det väl ingen som hyllar särskilt hårt, eller? Att spelet inte fick högsta betyg överallt säger ju en del med tanke på all hajp och nördar.
Håller med Sir fuzzy på den punkten. Bethesda gör inget anspråk på att Skyrim är ett perfekt spel som passar alla. Upplevelser skapas där förväntningar möter erfarenheter.
...och vi har alla olika erfarenheter.
Fast vi syftade nog inte på perfektion snarare ett visst mått av kvalité som saknas, oblivion och skyrim har ju båda hamnat "långt" under den standard man bör vilja se ett spel. Sedan att skyrimg är 10x bättre än sin föregångare för det knappast till någon goty kandidat eller dyl.
Det viktiga är dock att skilja på övergripande kvalité från subjektiva preferenser.
Det är enkelt att klaga på spelarens maktlöshet att påverka historien, eller att stridssystemet är tråkigt i first person. Men det är för att man ställer förväntningar som inte behöver betraktas som allmänt självklara.
Exempelvis skulle man kunna ställa krav på att Super Smash Bros ska spelas i 3D och innehålla Sonys ikoniska karaktärer. Det skulle göra spelet bättre (subjektivt).
Samtidigt så kan man inte påpeka att spelet saknar kvalité då det ligger mycket tanke och arbete bakom spelet i dess nuvarande format (objektivt).
Att hitta the sweet spot mellan det subjektiva och det objektiva i en recension kan därför vara svårt, och det är väldigt intressant att den här diskussionen dyker upp.
Skyrim är vad det är och gör uppenbarligen sin grej ganska bra då det uppskattas av många, men precis som allt annat är det inte perfekt.
Om de hade gjort Skyrim till ett konsekvensspel, där allting hör ihop likt ett nätverk, som Knights of the Old Republic, så hade det inte kunnat vara lika stort. Om allt skulle höra ihop hade varje del av spelet varit tvungen att konstrueras med åtanke till övriga delar. Det säger sig själv att om man kunnat "sätta skräck" i en stad genom att mörda folk så hade de fått plocka bort nästan alla quests i staden. Alltså om stadsborna skulle reagera på ditt mördande så innebär det ju också att de måste förändras i alla questlines.
Det är bara fantasin som sätter gränser, om då utvecklarna kan komma på ett drakspråk så kan de nog få till en smart involverande AI, faktiskt.
Gillar inte att vara en hater men det här var en riktigt dålig recension. Uselt skrivet och konstiga metaforer som åtminstone inte jag förstod. Sen förstår jag inte heller varför spelet får 9/10 när det totalsågas i recensionen. Vad har jag missat?
Nä. Den här texten hade behövts arbetas igenom några gånger till...
Kan förstå att man blandar ihop det här med en recension när betyget står uppe i vänstra hörnet, informationsruta och bild på fodralet. Den här texten kanske hade varit bättre som ett blogginlägg istället.
Klassiskt fall av att något blivit så populärt att de som anser att de är ’tuffa’ eller ’alternativa’ måste börja hata det – eller i fall av journalister, gärna gnata om påhittade eller subjektiva missnöjen så att de kan känna sig häftigt kritiska av något som är populärt.
Inget spel är perfekt. Men för många är helt klart Skyrim underbart i vad det försöker vara. En del av oss vill inte ha moralsystem (som många för övrigt anser vara patetiska – ta Biowares spel som ett klassiskt exempel där du egentligen kan köra antingen de helt goda valen eller de helt onda för att få ut så mycket som möjligt... allt mellan det begränsar dig rätt rejält), eller bundna trådar som man måste följa genom världen. Eller, som i mitt fall, älskar vi de dragen i de spel där de finns, men behöver inte att alla spel är identiska och ger exakt samma upplevelse.
Som ett fantasy sandbox är Skyrim underbart. Jag förstår om ditt behov att känna dig ’out of the box’ tvingar dig att gnata på något som många verkar älska, men jag hoppas att du i alla fall är medveten om vad du gör. Jag spelar inte Halo och gnäller över bristen på moraliska konsekvenser, eller tetris och grinar för att jag inte kan ändra min hårfärg i spelet.
Olika spel ger olika saker – Skyrim =/ Dragon Age, och det ska det inte heller vara. Var glad att det finns alternativ, och olika nöjen i olika spel istället för att längta efter att allt ser likadant ut.
Väldigt skrattretande att du är i sådant behov av att visa din 'annorlunda' åsikt att du behövde publicera en gnällartikel som inte ens är en riktig recension. Grattis, killen. Good job.
Nasse: Du avslutar alltså en kommentar där du klagar på att någon inte kan se ett spels kvaliteter för vad de är istället för att jämföra med en annan typ av spel, med att kritisera en krönika för att inte vara "en riktig recension"?
Grattis, killen. Good job.
Jag har sett bristerna sedan spelet släpptes. Finns nog inget annat spel jag hatar lika mycket om det här spelet >_> det skulle i sånna fall va GTA IV...