Shadow of the Colossus

Playstation 2

Släppdatum: 2006-02-15	Utvecklare: SCEI	Utgivare: SCEE	Hemsida: Besök hemsida
Genre: Äventyr, Tredjeperson	Antal spelare: 1	Finns även till:	PEGI: Mer info

Hands-on

Textstorlek: Liten + Mellan + Stor	» Skriv ut

Spel är kultur. Alla som tvivlar behöver bara spendera några minuter med Shadow of the Colossus för att förstå att de har fel.

Likt dess fristående föregångare ICO är Shadow of the Colossus ett spel för själen. Ett konstverk, om du så vill. Poesi i spelformat, och så underbart vackert att man knappt kan hålla tårarna inne. Det är svårt att inte längta efter ett sådant spel.

En ung mans försök att återförena sin kärestas kropp med hennes försvunna själ tvingar honom ut på jakt efter några av de mest magnifika varelser man någonsin skådat. Kolosserna, eller Colossi som de kallas, är gigantiska och estetiskt tilltalande på ett väldigt känslomässigt och udda plan. Deras molokna uppsyn och gråa färgskala avger en känsla av nedstämdhet. Att de har något som verkar vara en själ som är fullkomligt becksvart förstärker intrycket av att dessa varelser är ett sorgset släkte. Och dessa ska du förgöra. Krossa för att rädda den du älskar.

Tillsammans med din trogne springare ska du söka upp och bekämpa bestarna. Genom vida landskap och miljöer av skiftande typ rider du och letar, för att nå dem och ta deras liv. Det är ett dött landskap, som ändå i sin framtoning sprudlar av liv och känslor. Ensamheten är dock påtaglig i en värld nästan helt utan invånare. Det är du, din häst och kolosserna. Och de sistnämnda ska du ta död på. Vad kommer att finnas kvar när du är klar?

Shadow of the Colossus är mer ett konstverk än ett spel, men ett konstverk där ändå spelmomenten tar stor plats. Fokus ligger på att besegra kolosserna, och det är här som konstverket blir ett spel. Att hitta deras svaga punkter, ta sig dit och sedan sticka svärdet där det gör som mest skada är en utmaning som kräver finurligt tänkande och snabba fingrar. Lika mycket pusselspel som action. Tiden mellan striderna med kolosserna består till störst del bara av att färdas från den ena till den andra. Inga småfiender, inga pussel. Det är kolosserna som utgör så gott som hela spelet, allt annat är bara vägar för att nå dem.

Det är sällan som spel har ambition att uppnå sådant kulturmässigt engagemang som Shadow of the Colossus. Vi var många som älskade ICO för dess vackra framtoning, känslomässiga inverkan och enorma dragningskraft. Shadow of the Colossus känns, om möjligt, som en allt starkare upplevelse. Om du inte längtar än, så är det dags nu.

+ Andreas Berg | 13 jan 2006 16:31

Relaterade bilder | Visa alla

Kommentarer

Anonym | 6 jan 2008 13:30

Jag provade det här, efter att ha kutat runt i en halvtimme så sitter jag fast i en gång där enda lösningen är att stänga av spelet, och inte har jag sett en enda varelse förutom mig själv och hästen. På en halvtimme.. Ett spel som ger dig en rejäl skopa skit att tugga på med andra ord.

Anonym | 26 mar 2008 17:19

hej hej hej