 |
|
|
Red Steel
| Nintendo Wii |
|
 |
Släppdatum:
2006-12-08 |
Utvecklare:
Ubi Soft |
Utgivare:
Ubi Soft |
Hemsida:
Besök hemsida |
Genre:
Action, Förstaperson |
Antal spelare:
1-4 |
Finns även till:
|
PEGI: Mer info
  |
|
 |
 |
 |
|
Red Steel till Wii  
När fransmännen på Ubisoft gick fram och presenterade ”Red Steel for Nintendo Oui!” var det bara en av flera imponerande segment ur Nintendos E3-konferens. Andra delar av pressfesten involverade ett gäng gamla spelhjältar, stojiga Nintendo-chefer och en väldigt nervös kille som hette Scott. Red Steels del involverade istället Wii-fjärrisens mest naturliga användningsområden.
(Lugn, det är ingen zappa-mellan-skittråkiga-teveprogram-simulator.)
Man får sikta och panga och svischa med svärd i förstaperson. Det blir väl kul. Men varför, undrar ni kanske. Varför ska man göra det? Vad är motivet? Jo, vi har att göra med en klassisk historia som alla kan känna igen sig i. Pojke möter flicka, pojke och flicka fattar tycke för varandra, flicka chockar med att vara japan, ha samröre med Yakuzan och till på köpet bli bortrövad. Förhållandet blir lidande. Pojke utropar ”jag ska ta tillbaka flicka om jag så ska behöva panga och svischa ihjäl flera tusen fasliga kanaljer!”
Det är här pangandet och svischandet kommer in i bilden.
Vad gäller pangandet så siktar man såklart med fjärrkontrollen och vandrar gör man lika ”såklart” med den separata analoga kontrollen. Det ser kul ut och bäddar såklart för en väldig precision. Däremot verkar det gå segt i vändningarna, av naturliga skäl (man måste föra fjärris-siktet till ena kanten på skärmen för att den ska scrollas åt det hållet). Eftersom Ubisoft inte är några tokstollar kan vi säkert förvänta oss ett spel lika linjärt som den transsibiriska järnvägen. Spelmekaniken tillåter inga större utforskningsexpeditioner och vi kan bara be om att det blir sparsmakat med akta-fienden-är-bakom-dig-sekvenser.
Någon form av bullet-time ska ju också vara med, här i en form där tiden står helt stilla för en stund, då man kan sikta in sig på flera fiender och med en enda knappttryckning sänka/avväpna allihopa. Yeah!
När det kommer till svischandet med svärd så måste det ju också vara med eftersom man till stor del kämpar mot Yakuzan. De går i gång på ära och sånt, du vet. Tyvärr kommer inte katanan följa ens exakta handrörelser, istället utför man förutbestämda attacker genom att vifta på remoten samtidigt som man håller inne A-knappen. Det känns lite synd, men jag vore ju en lögnare om jag sa att det inte ser roligt ut. Och det vill man ju inte vara. Så jag säger så här – det ser roligt ut.
Eftersom jag lärt mig att man inte kommer bli impad av Wii-grafik så blir jag jätteimponerad av Red Steel-grafiken. Miljöerna är estetiskt tilltalande, detaljrika och innehåller en massa föremål som är fina att titta på. Ännu finare blir de förstås om man skjuter och spränger dem i tusen miljoner bitar (prova inte hemma eller på Nationalmuseet, kids!). Men trots att de förstörbara omgivningarna och en del av effekterna (eld och explosioner till exempel) skyndar på salivproduktionen så finns det en del grafiska frågetecken. Ett exempel är huvudkaraktärens arm som ser gummiaktigt helförjävlig ut. Och tyvärr ser man mycket av den. Här krävs det lite jobb.
Alltså; pangande som du aldrig pangat förut, svischande dito, saker som går sönder på ett snyggt sätt samt en väldigt konstig arm. Ett ganska lovande spel, alltså.
Klicka i eller utanför bilden för att stänga den.
|
| Relaterade bilder | Visa alla |
Klicka i eller utanför bilden för att stänga den.
|
|
Kommentarer |
|
Anonym | 26 jun 2006 00:26
det här spelet verkar Grymt!!....vet ej om jag ska köpa detta före eller efter The Legend of Zelda:tp
|
| |
|
|
|
 |
 |
|
 |
