PAIN Playstation 3

Skadeglädje är den enda sanna glädjen, som jag brukar säga, och i Pain är det faktiskt mer eller mindre hela spelkonceptet. I korta drag går det ut på att skjuta iväg en snubbe med en stor slangbella, i syfte att göra så mycket skada och förödelse som möjligt - både på omgivningen och på projektilen själv. Utöver slangbellans riktning och styrka styr spelaren också banan i luften och till viss mån hur den livlösa kroppen studsar på marken. Med en knapptryckning går det dessutom att greppa tag i saker, så som passerande bilar, bomber eller mimare.

Problemet med Pain är att det är alldeles för innehållslöst i sin grundform. En bana med en handfull spellägen av varierande kvalitet leder till att det känns lite som att spela en demoversion. Spelet är nämligen utvecklat med nedladdningsbart material i åtanke, vilket det visserligen har hunnit komma ut en hel del av vid det här laget, men i stort sett allt kostar pengar, vilket betyder att man får punga ut med betydligt mer än vad spelet kostar om man vill ha mer än ett smakprov av vad Pain har att erbjuda.