Elefunk

Om någon skulle ha fått för sig att göra ett spel baserat på den gamla barnramsan ”en liten elefant promenerade på en liten, liten spindeltråååååd” skulle resultatet antagligen ligga ganska nära Elefunk. I spelet blir en stackars elefant vittne till hur hans flock kidnappas av mystiska män med cirkusanknytning. För att återförenas med flocken måste den kvarvarande elefanten korsa berg, träskmarker, djungellandskap och öknar fulla av djupa avgrunder och bottenlösa sjöar. På varje bana måste elefanten ta sig över en avgrund från den ena sidan till den andra. På vägen kan han vara tvungen att plocka upp föremål eller träffa en annan elefant (för det tyckte han var så intressant?). Det du som spelare måste göra är att bygga broar, som med hjälp av ett antal olika byggklossar blir tillräckligt hållbara för elefanten att ta sig över. Kruxet är att det finns begränsat med byggklossar och det allt som oftast kan vara ganska klurigt att med några få bitar bygga stabila konstruktioner. Det hjälper nog om man hade bra betyg i fysik från skolan alternativt en examen i industriarkitektur, eftersom jag hade varken eller, chansar jag och går efter devisen att i alla fall bygga snygga konstruktioner. Dessa faller dock som ett plockepinn så fort elefanten tar sitt första steg ut på dem.

Även om förpackningen känns väl barnslig är Elefunk tidvis ett underhållande tidsfördriv. Vissa av de senare, stora banorna kan ta långa stunder att klara av då det ofta består av flera, mindre passager som måste säkras allt efter som. Problemet är att det, när man fastnar, inte finns någon direkt hjälp eller tips man kan få. Funkar inte konstruktionen du spenderat tio minuter på att bygga måste du kanske riva hela rasket och börja om från början. Utan att egentligen veta vad eller vart det blev fel. Det blir också lätt rörigt när man har flera olika klossar plus rep att jobba med. Men trots det är Elefunk ett trivsamt sätt att spendera några timmar på, särskilt om man har aspirationer på att någon gång bli arkitekt eller brobyggare.