Mario Kart Wii

Många spel har två olika sidor. Beroende på hur man som spelare väljer att ta sig an dem kan väldigt många spel bjuda på två markant olika upplevelser. Avgörandet ligger i hur man ser på sitt spelande; spelar man för att det är kul, eller för att vara bäst. Super Smash Bros-serien är ett typexempel där kanske de flesta uppskattar spelserien bara för att det är kaotiskt underhållande action där hamrande på knappar och galna kvällar med polarna är underhållningen. Medan en annan skara spelar Super Smash Bros för dess djup, för att det faktiskt finns ett genomarbetat fighting-system som går att bli bra på och bemästra, och då spöa skiten ur alla de där idioterna som bara spelar för att ha roligt. Som jag till exempel.

Mario Kart-serien är ett annat exempel på sådana spel. Och när man då som utvecklare väljer att gå in och ändra en fundamentalt grundläggande egenskap som varit genomgående i hela serien hittills riskerar man att skrämma bort den andra skaran spelare; de som spelar för att slå världsrekord i time trial, förnedra polarna i soffan och bli bäst.

Motorcyklarna är en annorlunda upplevelse, bra eller dåligt är en smaksak.

Mario Kart Wii är på många sätt ännu ett Mario Kart-spel med ett gäng nya fordon, nya banor, nya karaktärer och inte minst ett genomarbetat online-läge. Det är fortfarande fartfylld Kart-racing som är i fokus där numera upp till tolv förare, spelar- eller datorstyrda, kämpar sig genom galna banor och pucklar på varandra med fantasifulla vapen för att försöka vara den som kommer först över mållinjen. Spelet bjuder på 16 helt nya banor utspridda på fyra turneringar och 16 banor som repriseras från de tidigare fem spelen i serien på ytterligare fyra turneringar. Det går att spela igenom mästerskap i tre olika hastighetsklasser, det går att utmana tre polare i soffan, det finns ett Battle-läge (som dock kräver att man spelar mot mänskligt motstånd för att ens vara måttligt underhållande) och det finns givetvis Time Trial med möjligheten att utmana sig själv mot såväl ett förinställt spöke som allt från kompisar till världens bästa spelare på den banan via online-läget.

För de som spelar Mario Kart för att det är roligt, kaotiskt och framför allt ett ypperligt flerspelarspel, och inte har suttit och nött Time Trial eller kan de tidigare spelen i serien utan och innan, kommer Mario Kart Wii inte vara en besvikelse på något plan. Implementerandet av motorcyklar ger variation till loppen och en möjlighet att genom sitt fordonsval göra än större inverkan på hur spelupplevelsen blir. Dessutom ger det nya online-läget, som utöver det traditionella Friends Code-krånglet fungerar riktigt bra, mycket extra spelvärde såväl för de som vill utmana folk över hela världen i serier av lopp till de som bara vill försöka klå spöket av personen som håller världsrekord på en viss bana. Men för den andra skaran. De som har nött turbosladdar till bristningsgränsen och kommer sitta i Time Trial-läget ända tills nästa del i serien släpps, för de riskerar Mario Kart Wii att vara något av en besvikelse.

När man hoppar kan man utföra trick.

Den största förändringen i Mario Kart Wii ligger nämligen i hur just turbosladdarna genomförs. I tidigare spel har man under själva sladden fått alternera höger- och vänster-tryck, eller ”vicka” styrspaken i Double Dash och 64, för att ladda upp en turbo medan man sladdar. Detta har varit centralt i hela spelmekaniken och att bemästra turbosladdarna har också varit att bemästra spelet. Inte minst i Time Trial. I Mario Kart Wii är ”vickandet” borta till förmån för en turbosladd som bara är beroende av hur länge knappen hålls in. Efter en viss tids sladdande börjar ens däck brinna blått, och om man därefter släpper sladden får man en liten hastighetsökning, och ytterligare en stund senare in i sladden brinner däcken gul-rött varpå man får en längre turboboost. Det innebär att sladdandet har blivit något förenklat, och användandet av det inte lika centralt som tidigare. Resultatet är ett något mindre djup i spelandet.

Som kompensation har man nu infört flera andra sätt att få hastighetsökningar på. Bland annat kan man numera utföra ”trick” genom att utföra en enkel kontrollmanöver i ett hopp, och då när man landar få en kortare hastighetsökning. Dessutom har ett half-pipe-upplägg anammats där man på flera ställen på banorna kan hoppa upp över kanten för att återvända ner och då åka lite snabbare ifrån rampen. För motorcyklarna har man dessutom infört en möjlighet att stegra, något som utförs enkelt och ger då en hastighetsökning till förmån för försämrad kontroll över sitt fordon och risken att man tappar farten om man krockar med någon motståndare. Istället är motorcyklarnas turbosladdar inte lika bra som de till bilarna, och även om det är svårt att fatta en välgrundad uppfattning om balansen innan man verkligen kunnat bemästra båda fordonen så känns det spontant som att balansen överlag är till motorcyklarnas fördel.

De nya banorna bjuder på en hel del nya utmaningar, och de flesta är riktigt roliga, om än ibland lite väl röriga.

Mario Kart Wii är på det stora hela ett mycket gediget Mario Kart-spel med många utmaningar, mycket spelvärde och överraskande stora förändringar. Wii Wheel-kontrollen som nyttjar gyrot i Wii-mote-kontrollen fungerar dessutom klanderfritt och när man dessutom ges möjligheten att spela med Wii-mote + nunchuck-kombon, classic controller och framförallt min favorit i samlingen, Gamecube-kontrollen, finns det inte mycket att klaga på när det kommer till styrningen. Det skulle i sådant fall vara valet att placera trick- och stegrings-knappen på styrkorset på Gamecube-kontrollen, något som gör att en bakåtsträvare som mig i det här fallet får lite svårare att snabbt utföra dessa manövrar och samtidigt ha full kontrolll.

Med massvis nytt innehåll, ett välfungerande online-läge och mycket av det som gjort Mario Kart-serien till en favorit hos många råder ingen tvekan om att Mario Kart Wii är ett riktigt bra spel. Men det är fortfarande en ganska bra bit ifrån det mästerliga Mario Kart DS.