Ghostbusters: The Video Game

Två år efter händelserna i andra Ghostbusters-filmen börjar de paranormala aktiviteterna än en gång att öka i New York. Anledningen visar sig vara en nyöppnad museiutställning kring Gozer - den gud som Ghostbusters slogs mot i form av Stay Puft Marshmallow Man i slutet av första filmen - och Ray Parker Jr. får än en gång anledning att fråga "Who you gonna call?". Och svaret är naturligtvis "Ghostbusters!".

Okej, lite fånig inledning, men faktum är att Ghostbuster: The Video Game följer filmerna väldigt troget och känns på många sätt som en ny del i serien. Inte bara originalmusiken har använts, manuset är dessutom skrivet av Dan Akroyd och Harold Ramis (Ray och Egon), vilket tillsammans med det faktum att samtliga ghostbusters spelat in sina egna röster till spelet gör att dialogerna håller en ovanligt hög klass för att vara just ett spel. På en del ställen lyckas de till och med vara genuint roliga. Att skådisarnas 3d-modeller är så gott som fotorealistiska med verklighetstrogna ansiktsrörelser stärker filmkänslan ännu mer, och man kan skönt nog konstatera att det här inte är ännu ett hafsigt utvecklat licensspel, utan ett påkostat och genomtänkt sådant.

Spelet är trots sitt tema inte direkt otäckt, utan snarare en slags lightversion av ett skräckspel med betydligt mer fokus på action. Som spelare styr man "the new guy", det vill säga det senaste tillskottet till företaget, och är således den som får äran att testköra all ny och experimentell utrustning. Under spelets gång får man tillgång till fyra olika typer av vapen med två attacker vardera, som alla går att uppgradera för pengar som tjänas in på att bekämpa spöken. Utöver den klassiska proton-strålen rör det sig bland annat om slime-sprutan från andra filmen och ett hagelgevärsliknande vapen vars andraattack saktar ner spökena. Samtliga gastar har olika svagheter, så det gäller att välja vapen efter situationen.

Banorna går i regel ut på att först leta upp spökena med sin utrustning, sen beroende på vilken typ av ande det rör sig om antingen skjuta på dem tills de försvinner i tomma intet eller fånga in dem i en fälla. Det sistnämnda görs genom att först försvaga spöket, sen ta tag i det med proton-strålen för att slutligen styra det mot den utlagda fällan. Det är inte riktigt lika svårt som i filmerna, men tillräckligt utmanande för att inte kännas enformigt. Speciella boss-spöken kräver dessutom ofta någon annan form av taktik, och ibland ställs man inför små pusselmoment där slime-sprutan kommer väl till hands.

Överlag är Ghostbusters: The Video Game faktiskt rätt roligt och känslan av att vara i en av filmerna är påtaglig - framförallt när några bekanta spöken från filmerna dyker upp. Dessvärre känns det lite obalanserat ibland, framförallt under vissa bosstrider där man blir tvungen att springa fram och tillbaka för att återuppliva sina kollegor hela tiden, och man har själv en tendens att dö väldigt lätt. Uppgraderingssystem är dessutom lite obalanserat på det sättet att man ganska snabbt köper upp allt som finns att köpa och sen blir sittandes med en massa pengar som inte går att använda till något. Bristen på skräckelement gör dessutom att den stämningsfulla musiken från filmerna och de läskiga miljöerna aldrig riktigt leder till något. Till skillnad från filmerna lyckas man inte riktigt balansera mellan skräcken och humorn, utan hamnar mer på humorsidan.

Trots detta är Ghostbusters: The Video Game utan tvekan ett av de där få licensspelen som faktiskt hamnar på den övre delen av betygsskalan. Det är lättsamt, välgjort och framförallt troget filmerna. Det har dessutom ett flerspelarläge som i skrivande stund ännu inte har gått att spela, men som på pappret ser väldigt lovande ut. Den som gillar Ghostbusters-filmerna kommer inte att bli besviken.