Requiem är den tredje och avslutande delen på Frictional Games skräckspelstrilogi Penumbra, en del som vi länge trodde vi aldrig skulle få se. Spelen har på kort tid nått något av en kultstatus för att med så enkla medel erbjuda finurliga pussel och en tryckande skräckatmosfär. En fysikmotor, en välskriven handling och en stark känsla av total ensamhet och övergivenhet är det recept som lett Frictional Games till framgång och Requiem är på inget sätt ett undantag på den punkten.
|
| Som vanligt består ditt mänskliga sällskap oftast av döingar. |
Spelet tar, precis som föregångaren, vid där föregående del slutade, vilket också gör det svårt att gå in på handlingen utan att avslöja för för de som ännu inte spelat de tidigare spelen. Fokus i den här tredje episoden ligger dock än mer på pussel, surrealism och mystik än tidigare. Inte för att skräcken är borta, men med tanke på händelseutvecklingen i slutet av Black Plague har man den här gången lite större koll på vad för hot man kan komma att stöta på. Men överraskningar finns fortfarande och jag skulle inte drömma om att klassificera det här som någonting annat än ett skräckäventyr.
Spelet känns lite mer passageorienterat den här gången, vilket i och för sig är förståeligt med tanke på handlingen och det gör att problemlösningen kommer än mer i första hand snarare än utforskandet, jämfört med tidigare. Det är på gott och ont. Vi har några långt mer kluriga och komplexa pussel än tidigare men samtidigt är det också lite av detta som i början förtar den spänning som var så påtaglig direkt i början av de tidigare två spelen. Men allt som allt är det ingen tvekan om att det är mer av samma i stort, såväl stämningsmässigt som handlingsmässigt.
Det svåra med att bedöma Penumbra: Requiem är om man ska se det som ett eget spel eller en expansion. För man måste äga Black Plague för att kunna ta del av spelet och det kan endast laddas ned via speltjänsten GamersGate. Men å andra sidan bör man ju ha spelat de två tidigare delarna för att till fullo kunna njuta av Requiem så det är inga direkt hutlösa krav. På tal om det hade det varit roligt om Frictional Games någon gång i framtiden kunde finslipa serien och släppa alla tre episoder som ett enda spel.
Nåja, vi sammanfattar. Requiem tar vid där föregångaren slutar och erbjuder fansen mer av det goda. För den som gillade föregångarna är Requiem ett måste. För de som inte testat på Penumbra-serien rekommenderas att man först spelar igenom både Overture och Black Plague innan man ger sig på den här avslutande delen. Gillar du däremot vare sig skräck eller problemlösning är frågan varför du överhuvudtaget läser den här recensionen.