BETYGSÄTT
Ditt
betyg

Snitt-
betyg

Röster: 12

Final Fantasy XIII Xbox 360

Släppdatum:2010-03-09 Utvecklare:Square Enix Utgivare:Square Enix Hemsida:
Genre:Rollspel Antal spelare:1 Finns även till: PEGI:Mer info
En vanlig kritik mot japanska rollspel, och Final Fantasy i synnerhet, är att de bara står och stampar i samma gamla hjulspår, aldrig gör något nytt. Befängt, anser jag, bara Final Fantasy-serien bjuder på mer variation och experimentlusta än många andra hela genrer och då är den ändå bara en snäv mittfåra i en genre som inhyser så diversa verk som Shin Megami Tensei och Shiren the Wanderer. Men man sysselsätter inte 500 anställda i fem år på att göra ett spel för en sådan som mig. Inte numera, med en dalande japansk hemmamarknad.

Vad Square Enix har försökt göra med Final Fantasy XIII är precis samma process som Bioware applicerat på Mass Effect 2, en strömlinjeformning av genren som försöker eliminera så många vassa kanter som möjligt för att tilltala de som traditionellt inte trott sig gilla rollspel. Exakt hur väl detta faller ut får vi vänta på försäljningssiffrorna här i väst för att utröna, men vad jag kan konstatera redan nu är att det inte får mig som genrekännare att rynka på näsan i förakt, utan snarare nicka gillande.

Ska man dekonstruera ett modernt japanskt rollspel består det av två huvudkomponenter – berättande och strider. Det kan ligga mer fokus på det ena eller det andra och oftast finns det även andra understödjande element, men de är genrens essens. Final Fantasy XIII tar fasta på detta och slänger ut allt perifert. Faran i detta kan vara att det som finns kvar känns för tunt men jag tycker ändå det fungerar bra överlag i det här fallet.

Låt oss tala klarspråk - under majoriteten av spelet hoppar man mellan dungeons och filmsekvenser, that's it. Men Final Fantasy har egentligen aldrig gjort utforskande lika bra som många andra genrekamrater, så bristen på frihet stör mig inte nämnvärt. Japanska rollspelsbyar är väldigt sällan mer spännande än ett glorifierat depåstopp där tre fjärdedelarna av befolkningen vräker ur sig ohjälpsamma tillrop i stil med "there sure have been a lot of monsters lately, be careful on the roads". En lösning vore att öka friheten och interaktionen ytterligare, röra sig mer åt Bioware-hållet, men den approach Final Fantasy XIII valt är då istället att helt enkelt plocka bort de svagare delarna.

Det enda problem jag har med detta är att man aldrig riktigt får tillfälle att varva ned. Ett högt tempo är ju ofta ett gott omdöme för ett spel, och så även här, men jag känner ändå att det vore skönt med lite mer naturliga pauser för att sitta och mixtra med karaktärsbyggande eller sätta stopp för dagen. Men det är en mindre detalj i sammanhanget, och även om jag inte känner att alla japanska rollspel måste gå den här vägen i framtiden så är det ett giltigt designval för Final Fantasy XIII.

Särskilt när resursfokuseringen innebär att de resterande delarna håller så hög standard som de gör. Ända sedan del sju har Final Fantasy-serien tagit för vana att golva oss med överdådiga mellansekvenser och Final Fantasy XIII är inget undantag. Square Enix animatörer är oöverträffade när det kommer till att rendera häftiga scener och även i övrigt ser Final Fantasy XIII fantastiskt ut. Fiendedesignen kan bitvis se lite träig ut, men miljöernas fantasirikedom är å andra sidan enorm, inga gråbruna fabriker här inte. Eller jo. Det finns. Också. Det finns detaljer man knappt ens märker om man inte stannar till och panorerar kameran men som ändå är uppritade med samma kompromisslösa detaljrikedom som resten av spelet. Det råder ingen tvekan om vad de vill säga: det här spelet har kostat multum att utveckla. Och det syns.

Den övergripande handlingen är inget vågat språng ut i okänt territorium; klart världen ska räddas igen! Välpresenterad och fullt funktionsduglig, men inget som sticker ut. Det är istället på det lite personligare planet jag charmas. Karaktärsgalleriet känns mer nyanserat och trovärdigt än brukligt. Världen ska räddas, men det är de personliga levnadsödena som är det intressanta här, hur karaktärerna reagerar på vad som händer kring dem. Lightning är den första kvinnliga huvudpersonen i ett Final Fantasy på mycket länge och också den mest sympatiska på ungefär lika länge. Jag hade på basis av förhandsmaterialet bestämt mig för att ogilla Sazh som klumpig comic relief-karaktär, men han visar sig istället bli en av mina favoriter med hjälp av en stor skopa välbehövlig mänsklighet mitt bland alla besvärjelser och kataklysmer. Till och med den för serien oundvikliga skrikiga flicksnärtan - i det här fallet Vanille - känns mer intressant och mindre jobbig än sina föregångare, även om det kanske inte är en stor merit med gelikar som Yuffie, Penelo och Rikku.

Stridssystemet känns under den inledande timmen fullkomligt menlöst. Man får bara styra en karaktär i gruppen, och antalet valmöjligheter är kraftigt begränsat. Inget av detta förändras, men det är ändå just striderna som växer mest under spelets gång. Det tar faktiskt riktigt lång tid innan alla möjligheter låses upp och det vore elakt men inte osant att kalla de första 20 timmarna av spelet för världens längsta tutorial. Det innebär dock inte att det inte blir engagerande långt dessförinnan. Jag tror att det har legat mycket tankearbete bakom hur man lotsas vidare, varje steg på vägen förklaras pedagogisk inte bara i textform, utan mer i själva spelets uppbyggnad. Man upptäcker rent empiriskt vad som fungerar och vad som inte gör det och lagom tills att man känner att man har kläm på det hela introduceras ett nytt lager komplexitet.

Jag nämnde tidigare att man bara styr en av karaktärerna, men till och med det är faktiskt en överdrift. Standardmenyvalet för denne är auto battle och det är i princip det enda jag använder. Datorn är minst lika bra som jag på att räkna ut den optimala attackkombinationen och på sin höjd väljer jag vilken av fienderna som ska få stryk. Det är nämligen ett väldigt snabbt stridssystem, man har sällan tid att pyssla med sådana detaljer. Det är på den strategiska nivån man jobbar. Final Fantasy XIII innehåller ännu en variant av det vid det här laget klassiska jobbsystemet, så varje karaktär har ett flertal olika klasser att tillgå och växa sig starkare i.

Min standarduppställning brukar till exempel bestå av en krigare och två svarta magiker (Commando respektive Ravager i Final Fantasy XIII) men allt eftersom läget i striden förändras behöver man själv anpassa sig därefter. Genom att trycka på LB får man upp en meny över förbestämda klassuppsättningar, så börjar man ta för mycket skada kan man i realtid växla ut en av de svarta magikerna mot en helare. Det påminner faktiskt lite om FFX-2, med skillnaden att man här byter alla gruppmedlemmars klass samtidigt. Hela strategin i striderna bygger alltså på att väva in och ut de sex olika rollerna beroende på omständigheter.

Till saken hör att man har en begränsad mängd olika förval så det gäller att ha förberett sin arsenal rätt redan från början. Som inbiten World of Warcraft-spelare tycker jag det påminner en hel del om en tag team-variant av att plocka ihop en raid, man behöver se till att man har rätt mängd helare, säkra upp så de understödsklasser man behöver finns med och så vidare. Under lätta strider blir det lätt massa sinnesslött hamrande på A-knappen, men ju svårare striderna blir desto mer visar stridssystemet sin styrka. Det är när man konstant behöver omvärdera situationen och göra sekundsnabba strategiväxlingar som striderna i Final Fantasy XIII tillhör seriens allra bästa.

Lyckligtvis är också många bataljer ganska kluriga, särskilt allt eftersom man kommer längre in i spelet. För att kompensera för de individuella stridernas relativa svårighetsgrad saknas helt bestraffning utifall man skulle råka dö, man får helt enkelt starta om några sekunder innan striden och försöka igen. Därtill är varje strid fristående från de andra i det avseendet att det saknas magipoäng och alla karaktärer läks fullt ut så fort striden är över, så man kan alltid satsa fullt ut istället för att sitta och snåla. Den här sortens kombination av casual och hardcore börjar bli vanligare i tv-spel och jag tycker det är en bra kompromiss.

Det är länge sedan Final Fantasy var min favoritserie i genren, men den har ändå en säregen storvulenhet som ingen annan klarar av att matcha. Det måste kännas fruktansvärt orättvist att vara till exempel Atlus och sitta och snickra ihop helt otroligt intrikata spel som egentligen toppar Final Fantasy på de flesta enskilda punkter men ändå bara säljer en tiondel så mycket. Men Final Fantasy slår ändå i princip allt annat på fingrarna vad gäller produktionsvärden och fingertoppskänsla, det lever upp till sitt namn på det sättet att det är ett fantastiskt äventyr som inte riktigt kan jämföras med något annat. Så även Final Fantasy XIII.

+ PLUS
Enastående vackert, beroendeframkallande strider, tilltalande karaktärsgalleri.
- MINUS
Stereotyp huvudhandling, begränsat omspelningsvärde.
Ett storslaget äventyr som tar en hel del nya grepp men ändå behåller kärnan av seriens storhet.
+ Sebastian Magnusson |  5 mar 2010 09:51
 

Se även

Careface 5 mar 2010 10:45

YEEEEEEEEEEEEEEEEES!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Trigger 5 mar 2010 11:22

Snygg och välskriven recension Sebastian! Nu ser jag fram emot att få spela FF XIII riktigt mycket. =)

Zethish 5 mar 2010 11:31

Efter knappt fem timmars spelande kan jag hålla med om att det ser fint ut och att hammra på A-knappen löser det mesta :)
Intressanta karaktärer? Hmmm OS i stereotyp verkar det mer som. De tävlar i flest klichéer per minut och är ungefär lika mänskliga som en dockcirkus. Nåväl.

Sebastian Magnusson 5 mar 2010 12:19

@Zethish - Tycker ändå vissa karaktärer växer en hel del med tiden, till och med stereotypbingon som Snow och Vanille får mer kött på benen.

Men likt stridssystemet tar det ett tag innan det fastnar.

Zethish 5 mar 2010 12:29

@Sebastian - Första intrycket som är så viktigt :) Men jag förstår att det finns utrymme för mycket förändring under spelets gång. Känns snopet att behöva sånt tålamod med huvudkaraktärerna dock.
Förresten, är det bara jag som tycker att Lightning låter väldigt lik Liara T'soni från Mass Effect? Samma person bakom kanske?

Tocabima 5 mar 2010 12:45

Tycker inte att spelet verkar hålla samma klass som tidigare storspel i serien (FF 7, 9, 10 & 12). Det verkar vara för inrutat och begränsat. Kommer inte direkt köa utanför spelbutiken för att skaffa det. Det blir väl någon gång i framtiden kanske.

Tocabima 5 mar 2010 12:46

Men din recension var bra, Sebbe.

Trigger 5 mar 2010 12:54

Zetish: Har för mig att Novak nämnde att det var samma röstskådespelare där. Morrigans (Dragon Age) röstskådis har tydligen också ha en roll med i FF XIII.

 
5 mar 2010 13:03

Zetish: http://www.imdb.com/name/nm0385029/

 
Mathias Novak 5 mar 2010 13:09

Zetish: Yes. Det är Ali Hillis som spelar Lightning.

Däremot verkar det som att jag hade fel om Claudia Lee Black. Står istället Rebecca Natsis under VC nu.

Ljuv recension Seb.

Zethish 5 mar 2010 13:50

Se där ja. Och Morrigan's röst kände jag även igen bland en av de Quarians som finns under Tali's loyalty mission. Rena kändisskapet i spelväg det börjar bli :P

Trigger 5 mar 2010 14:10

Novak: Aha, nåväl. Gillar Fangs röst, det lilla man har hört av den. =)

Zetish: Det är ju åtminstone ett tecken på att "skådespeleriet" börjar ha en större och viktigare betydelse i spelsammanhang, när vi gamers uppmärksammar dem. =)

Sebastian Magnusson 5 mar 2010 18:40

Rösterna var överlag bra, även om den australiensiska brytningen känns lite fånig ibland, särskilt hos Vanille. Inget enastående dock, Sazh hade bra skådis som överlag var röstinsatserna klart vassare i FFXII. Well, tack vare Balthier mest :P

@Tocabima - ja, det är som sagt jäkligt linjärt. Men jag skulle påstå att de flesta tidigare FF också varit ganska linjära, det är mer att de inte brytt sig om att maskera det faktumet den här gången.

 
5 mar 2010 19:13

[bigsmile]Grym recension!

Tbc Alex 5 mar 2010 19:24

Väldigt bra recension. (Y)

Kletet 5 mar 2010 19:24

Underbar rcension, dock känns det som att det fler mer intressanta spel i vår (ja, det låter sjukt).

drian 5 mar 2010 23:35

Härligt! Ser fram emot Tisdag!

addetbh 6 mar 2010 13:09

Ni som spelat/spelar det, är det så fantastisk spelkänsla som det sägs ?
Har aldrig varit ett fan av rollspel förut , men tänkte nu prova på detta efter att tröttnat på CoD:MW2

Så en fråga är spelet kort ? Ja menar CoD:MW2 varva ja på 10h speltid ungefär

 
Rathan 6 mar 2010 16:41

Addetbh, CoD och FF är otroligt olika och om du inte testat många rollspel förut kan jag rekommendera Mass Effect 1 och 2 som är lite mer "öppna" än FF.

Vad jag reagerar mycket på att japanerna aldrig verkar komma ur sin trygghetszon. När exempelvis Mass Effect och Dragon Age kom ut chockerade dem stora massor för att dem visade något nytt, något de fört vidare sedan tidigare spelen Knights of the Old republic etc.

I FF är det sällan något nytt utan man får stereotypa karaktärer som har typiskt japanska klichéröster/beteende, något som japanerna sysslat med i snart 30 år. Jag uppskattar dock väldigt mycket att det är röstskådisar som har oerhörd talang men där slutar det. Jag väljer hellre att spela om Mass Effect 2 ännu en gång än att klara FF13. Tyvärr.

addetbh 6 mar 2010 17:40

Rathan , okej tack så mkt
Nej som sagt har aldrig spelat ngt Rollspel förut , men hur är spelen i längden ?

Mass Effect 2 t.ex hur lång tid skulle du säga att det tar att klara det spelet ?

addetbh 6 mar 2010 17:46

Nån som skulle kunna tipsa om ett långt samt härligt spel ?
Då jag börjat tröttna på CoD:MW2 liknande spelen

Sebastian Magnusson 6 mar 2010 18:25

@addetbh - FF13 är runt 40 timmar, likt de flesta spelen i serien. ME2 var en bit kortare, åtminstone för mig.

@Rathan - Att inte gilla japanska rollspel är helt ok, men jag skulle inte påstå att ME2 eller Dragon Age direkt rör sig längre utanför Biowares trygghetszon än vad FF13 gör ur Square Enix. Om något tvärtom.

Zethish 6 mar 2010 18:46

Om man inte gör en jämförelse mellan Japanska och Västerländska utan kallar allihop för Rollspel så blir ju skillnaderna väldigt stora dem emellan.
Bioware lägger stort fokus på spelarens frihet, valmöjlighet och relationsutveckling där Square Enix snarare gör ett mer rakt och actionbetonat äventyr. I tex. Dragon Age rollspelar man verkligen i ordets rätta bemärkelse med sin egen avatar. I FFXIII styr man olika karaktärer i strid på vägen mellan cutscenes.

Det kanske gör båda spel mer rättvisa om man börjar se J-RPG = Actionäventyr istället?

Sebastian Magnusson 6 mar 2010 19:56

@Zetish - Samtidigt så är ju det många, inklusive jag, förknippar med "rollspel" lite av en modern efterkonstruktion. Det vill säga att göra moraliska val, ta del av en interaktiv berättelse m.m.

Rollspel har ju sitt ursprung i Chainmail, som bara var en mer småskalig variant av figurslag inklusive system för karaktärsbyggande. De japanska rollspelen har tagit mycket från Wizardry som sprang rakt ut tidiga D&D och Chainmail medan de västerländska datorrollspelen lånar mer ifrån senare D&D och exempelvis White Wolfs utbud.

Så ska man hårdra det kan man nästan se de japanska varianterna som "trognare" genren än t.ex. Biowares produktioner.

Att de ofta är olika håller jag i alla fall med om.

addetbh 6 mar 2010 23:12

Någon snäll varelse som kan förklara lite kortfattat va spelet går ut på ?
Har aldrig spelat denna typ av spel , har väll aldrig varit intresserad förens nu då det fått en sån enorm uppmärksamhet.

Kan nån ge tips ifall ja ska köpa detta eller om ja ska köpa BadCompany2 ? (ja vet , 2 olika genrer)

 
Mathias Novak 6 mar 2010 23:16

addetbh: Man är en tjej med rosa hår som ska rädda världen.

Det är lite svårt att förklara kortfattat. Ett hett tips är att faktiskt läsa recensionen, samt granska videomaterial och bilder. Och google.

addetbh 6 mar 2010 23:32

Novak : joo men jag tänkte på , bör man ha spelat dom andra spelen i serien ? eller är det bara att hoppa in ?
Som sagt har bara spelat firsperson och sportspel

 
Mathias Novak 6 mar 2010 23:40

addetbh: Varje del i serien är självständig, så det är bara att hoppa in.

Zethish 6 mar 2010 23:47

Sebastian: Nördpoäng till dig :)
Det var ett intressant sätt att se det, man lär sig något nytt varje dag.
Just rollspel har jag alltid sett som "att rollspela". När man går på Lajv så iklär man sig en roll och spelar ut den, när man skådespelar i en film så tar man sig ann en roll, på teater osv. Att gå upp i level och få XP-poäng går inte riktigt att överföra någonstans utanför spelvärlden - men rollspel som begrepp fanns ju långt innan spelen kom till tänker jag.

Ta World of Warcraft, ett spel som verkligen uppfyller de kriterier jag letar efter i termen rollspel (eller, RPG). What, ett MMO? Jorå. Du formar en egen karaktär, ävenytrar och skriver din egen historia men framför allt så är valen hur du interagerar med världen helt upp till dig. Likt alla spel finns det gränser, men din karaktär säger vad Du som spelare säger (skriver). Den går dit du behagar och med ett begränsat emote- och strids-system rör sig som Du beordrar. Du är fri att dansa naken i månskenet, du är fri att spela som fattig tiggare på gatan eller hugga dvärgar i ryggen - du kan alltså "rollspela" ordentligt. I Northrend så kan man till och med påverka själva världen i viss utsträckning.
Jag har aldrig riktigt funderat över rollspelens ursprung för att definiera genren helt enkelt.

Slog mig nu att kommentarfältet för en recension kanske är fel ställe för denna diskussion :P

Ahem, FFXIII blir bättre ju längre man spelar det för övrigt. Förbi DVD 1 nu.

Josef Stalin 6 mar 2010 23:52

Trevlig recension och skönt att slippa höra ännu mer gastande om hur linjärt spelet är fast serien alltid varit just det. Tummen upp för Sebastian.

SpyC 7 mar 2010 00:01

@addetbh
Det är det som är så bra med FF serien, du behöver verkligen inte ha spelat de tidigare spelen för att förstå det senare, inte i handlingsväg iaf. Sedan har ju kontrollsystemet varit sig likt hela vägen och det är ett system som är väldigt unikt. Men som sagt FF bygger inte på en saga du måste ta ikapp för att förstå.

drian 7 mar 2010 00:03

Jävla tur att inte alla spelen är följetångar.

 
lukke_15 7 mar 2010 20:27

Jättebra recension! Kan inte vänta tills jag skaffar spelet[y].

 
Rathan 16 mar 2010 12:21

Tyvärr känns det bara som om jag springer mellan olika videosekvenser. Ångrar ödestigert detta köp och det blir nog sista gången som jag köper ett japanskt rpg igen. Verkar som de inte har lät sig något under de sista 20 åren utan bara matar ut samma skräp gång på gång.

Ps. Jag vill strypa den där äckliga Vanille! Och varför måste dem stöna 14 gånger i varje mening? Jag har bott i Japan och kan garantera att folk inte stönar när dem pratar. Killarna är dessutom super-macho....tolka det som ni vill.

 
Rathan 16 mar 2010 12:22

Skulle vilja tillägga att jag undrar lite över varför det ibland flyger in en bautadrake som inte har med saken att göra. När den är besegrad reflekterar heller ingen medlem i mitt party varför den flög fram och ville slåss eller något om den.

Story, javisst. Eller så kan vi kalla det - släng in lite bossar på random och hoppas att ingen klagar på dom.

 
Rathan 16 mar 2010 12:23

Ps återigen. FF13 till Xbox 360 säljes. Som nytt pga att jag inte ens vill sätta slå på strömmen med det i min konsoll :P

Grand Theft Auto 17 mar 2010 22:38

Är värd 7/10 som gamereactor gav spelet, för linjärt för en RPG.

mehzk 27 mar 2010 12:01

Ska lösa detta till PS3an när jag nötat ut en platinum i GoWIII.

naruto98 8 jun 2010 16:39

Kul bra spel långt ochså om man gillade 1 till 12 så kommer man älska den här :( men jag har bara spelat 7 12 och 13 så jag är inte final fantasy största fans jag föddes när 7 kom tror jag jag vet ej riktigt

naruto89 20 jul 2010 09:19

fotfarande samma person naruto98 jag ar naruto98 jag kan bara inte komma in i mit konto

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Registrera dig här

Medlemsrecensioner

Gears of War 3

XB360

AccoWand

24 aug 2012 01:46

Dungeon Siege 3

XB360

AccoWand

11 aug 2012 01:11

Mass Effect 3

XB360

AccoWand

4 aug 2012 20:41

Senaste kommentarerna

Listan uppdateras automatiskt

Senast inloggade gamers

 

Logga in på gameplayer.se

(?)