Diskussionsforum

Istället för att skapa ett blogginlägg (ni är trött på mina) så tänkte jag skapa en liten tråd angående huruvida ni är extrema samlare eller om ni gör er av med saker på ett ganska 'live and let die'-sätt.

?

Själv gör jag mig av med allt som känns överflödigt, byter in spel, lämnar böcker till second hand. osv.

"Det där kan jag behöva/använda senare.." eller liknande, stämmer bra in på mig. :<

dewster: "Det där kan jag behöva/använda senare.." eller liknande, stämmer bra in på mig. :<
Haha, så där är jag och mamma också. Jag skulle kunna sätta min högertumme på att det är något med de kvinnliga generna som gör oss så...

Har tidigare haft samma formula som dig, men har bestämt mig för att behålla det jag skaffar, och istället vara mer selektivt med vad jag skaffar.

smisk: Haha, så där är jag och mamma också. Jag skulle kunna sätta min högertumme på att det är något med de kvinnliga generna som gör oss så...
Måste fan vara så :3

Jag kan mer eller mindre inte sälja spel/andra ägodelar jag köpt. Det känns så tråkigt.

dewster: "Det där kan jag behöva/använda senare.."
Min far är likadan...

Som jag ser det, kan det man gör sig av med alltid återfinnas om man mot alla odds faktiskt skulle behöva det.

Sir Fuzzy of Gamer: Som jag ser det, kan det man gör sig av med alltid återfinnas om man mot alla odds faktiskt skulle behöva det.
Men kanske inte just i det ögonblicket som man behöver det.

henning: Men kanske inte just i det ögonblicket som man behöver det.
Ett tändstift?

Sir Fuzzy of Gamer: Ett tändstift?
...eller vad man nu kan behöva

Behåller så gott som allt jag kan lägga rabarber på. Jag är till och med restriktiv med att slänga gamla skol/universitetspapper. Man vet ju aldrig när man behöver putsa upp sin engelska grammatik eller litteraturhistoria lite.

Jag sparar allt som har med elektronik för att kanske behöva det senare.

Särskilt kablar och datorprylar. Man vet aldrig när man behöver ett ISA-ljudkort. :)

Jag har tendenser från alla som skrivit i tråden hitills. Det kan vara bra att ha vid sällan uppkomna tillfällen men jag försöker lära mig av med det tankesättet då jag också inser som Fuzzy att det i dagens konsumtionssamhälle aldrig är långt till pinalerna om det skulle krisa. Sen har jag också just svårt för att slänga gamla papper, tentor sparas för att jag kanske läser om kursen och kan lära mig nåt inför just tentan, betalda räkningar sparas som bevis om nåt kundsystem skulle paja och jag tar hem kvitton från mataffären. Det sistnämnda började som en vanegrej, tacka å ta emot liksom, men sen har jag börjat försvara det med att det är bra att se hur mycket man lagt på lösgodis, fast jag tar hem kvitton även då jag inte köpt snask. Jag blir tokig på alla papper som ligger å dräller.

EN gång hade jag faktiskt användning av en tidning som jag inte ens läst. Den fick agera dasspapper

Men sen är det ju inte bara papper, det är kablar i alla valörer som kan tänkas vara bra att ha....när då ? En kabel från en grej passar sällan till en annan. Trasiga greejer som t ex mobiltelefoner kan va bra att ha som reservdelar trots att jag inte för mitt liv skulle kunna nyttja det i praktiken. En annan stötesten är ju allsköns kartonger som ju kan vara bra att packa ner sakerna i när de....eh går sönder och ska skickas tillbaka, vilket i 99 fall av 100 innebär att prylen har några år på nacken och känns förbrukad i ett samhälle av idag och naturligtvis ersätts med nåt nytt. Men Ok 360 kartongen var bra att ha

Sen har vi kläder. Där har jag svårt att motivera varför jag sparar på flera år gamla grejer när de inte längre får plats i garderoben. Trasiga skor får stå kvar då de kan vara bra att ha om man ska ...eh...måla ? och så är de ju så ingådda men aldrig för mitt liv att jag skulle visa mig i dem.

OJ va långt det vart. Jag är nog lite rastlös nu när eftermiddagens möte blev avbokat.

postsäck: Den fick agera dasspapper
Haha... hoppas det var Sibas feta äckliga reklamblad eller en urvattnad Metro...

Kablar har jag en låda full med, mest för att en del av dem sannolikt är värda sin vikt i koppar.

Men det svåraste att göra sig av med är saker man har fått av någon, vykort, prydnadsaker osv. Man gillar dem inte särskilt mycket, men om någon skulle fråga 'Var har du den där grejen jag gav dig' så är man körd.

Jag är lite av båda. Vissa saker, exempelvis spel, skivor och böcker, har jag svårt för att göra mig av med. Böcker har jag blivit bättre på att rensa ur, men jag har ändå alldeles för många i bokhyllan som jag vet att jag aldrig kommer att läsa.

När det kommer till större grejer, typ köksredskap, kläder, möbler och sånt, då har jag betydligt lättare för att rensa ur. Fast nu var det längesen och vi har två garderober, några köksskåp + ett vindskontor som verkligen skulle behöva gås igenom...

Sen har jag också påverkats av gamernördarna på så vis att jag ofta sparar kartonger till de flesta elektroniska apparaterna jag köper. Det funkar ju om det handlar om en Nintendo DS lite, men en 24" imac har en ganska stor låda.

lainen: som jag vet att jag aldrig kommer att läsa.
Jag älskar att terrorisera personer som du genom att vid hembesök fråga 'Är den här boken bra?' för jag vet att de flesta har böcker i sin bokhylla för att det heter just bokhylla.

Sir Fuzzy of Gamer: Jag älskar att terrorisera personer som du genom att vid hembesök fråga 'Är den här boken bra?'


Sir Fuzzy of Gamer: för jag vet att de flesta har böcker i sin bokhylla för att det heter just bokhylla.
Nog för att ganska många av mina böcker är gamla kvarlevor från min kulturpositiva period då jag hängde mycket i antikvariaten och köpte böcker bara för att, men många av böckerna har jag faktiskt också läst.

Några inbillar jag mig att jag kommer att läsa om, eller så tycker jag bara så mycket om dem att jag inte vill göra mig av med dem, så de får stanna kvar. Jag trivs med att ha dem i min närvaro. (Samma sak gäller spel.) Men resten kan ju helt klart skickas vidare.

Sir Fuzzy of Gamer: Haha... hoppas det var Sibas feta äckliga reklamblad eller en urvattnad Metro...
hehe, det var Örebroar'n, en tidning jag själv delat ut Herren ger å herren tar.

appropå det, varför kan man inte prenumerera på dasspapper ? Mycket skönare än morgontidningen imo

lainen: Jag trivs med att ha dem i min närvaro.
Det kan jag också känna, min bokhylla, om jag hade en, skulle vara ganska tom men endast innehålla böcker jag har läst och faktiskt, som jag säger, har 'en relation till'.

postsäck: varför kan man inte prenumerera på dasspapper ?
Oerhört bra fråga. I mina yngre år hade jag problem med dasspappersförsörjningen ibland, men nu brukar jag med jämna mellanrum köpa Särla Ekonomitoa, 2 st 4-rullars, som räcker väldigt länge.

Sir Fuzzy of Gamer: Kablar har jag en låda full med, mest för att en del av dem sannolikt är värda sin vikt i koppar.
Den lådan har jag också, kan jag säga Slängde faktiskt en hle drös med gamla Mac-burkar för några månader sedan, men kablarna blev kvar av... Säkerhetsskäl? Nä, inte av någon anledning alls antar jag. Nåt måste man ju ha i garderoben...

Skitbra tråd!

Förut hade jag en "sälj-aldrig-spel-policy" som var helt absolut. De få snestegen jag köpte behöll jag (hrm Tony Hawk Underground t.ex.). Denna har fått ge vika allt mer. Till PS3an har jag köpt och sålt Oblivion, Resistance och även Ninja Gaiden.
Dock ångrade jag mig om Oblivion, köper nog GOTY edition lite senare.

Vi samlar tydligen på gamla kryddburkar också... Igår rensades det friskt, vissa av kryddorna hade bäst-före-datum nån gång år 2000. Visserligen tror inte jag att de blir dåliga på samma sätt som kött, ägg och mjölk blir, men ändå. De ska ju gärna ge lite smak åt maten också.

Förra året rensade jag ut (flyttångest...) och gjorde mig av med en hel del överflödiga grejor; runt 200 cd-skivor, 20 DVD och VHS-filmer, en drös Stephen King-böcker och ett tiotal dåliga PS2-spel. (generöst nog gav jag allt till Kyrkornas second-hand, så nu sitter nog någon liten kille och spelar Rumble Roses och får helt vrickad kvinnosyn).

Jag har en otrolig ångest när det gäller att slänga gamla prylar. Av någon anledning så tycker jag att anteckningsblock från förskolan som har legat längst ner i en låda i åratal har ett affektionsvärde för mig. Fast jag när jag rensade mitt gamla skrivbord för ett tag sen så slängde jag faktiskt sånt skit och sparade bara sånt som verkligen är värt att spara. Jag är så stolt över mig själv.

Jag byter in allt jag tror att jag aldrig kommer att spela igen eller som jag inte tyckte var så fantastiskt skoj men det finns saker jag har ångrat, ångrar t.ex bittert att jag bytte bort det underbara pysslet "Viva pinata".

Prenumerera på dasspapper, fyfan vad bra idé!