Diskussionsforum

bjorehag: Det håller jag definitivt inte med om. Om jag nu skrev "medias bild" så var det ju trots allt en legitim bild. Precis som deras idé om att alla som lyssnar på reggae är knarkare. Det stämmer inte, men det stämmer på tillräckligt många för att va viktigt.

Sköt jag mig själv i foten där? Nåja, det är mindre viktigt.
Egentligen är medias bild av det är helt ointressant. Fast nu stämmer ju inte ens det där du skrev om att alla som lyssnar på riktig emo skulle se ut på det sättet du beskrev det på. Visst, man kan ha med medias bild av det i forskningen, då ska man bara förklara att den inte stämmer för fem öre.

Användaren ville forska kring ämnet. Och ville ha seriös hjälp. Det skulle väl inte bli bra om man skulle forska om Titanic och basera sitt arbete på en film där vi har en Leonardo DiCaprio som lipar? Nej, skulle ej tro det.

Stvrmzeit: Fast nu stämmer ju inte ens det där du skrev om att alla som lyssnar på riktig emo skulle se ut på det sättet du beskrev det på.
Pratade jag inte om musiken för sig och livsstilen för sig?

Stvrmzeit: Användaren ville forska kring ämnet. Och ville ha seriös hjälp. Det skulle väl inte bli bra om man skulle forska om Titanic och basera sitt arbete på en film där vi har en Leonardo DiCaprio som lipar? Nej, skulle ej tro det.
Kanske inte helt men det finns dock väldigt intressanta aspekter att ta upp från filmen, t.ex. med hur de skiljde på vilken klass man kom ifrån osv. Så att det skulle vara helt irrelevant går jag faktiskt inte med på. Men jag förstår din poäng. Dock tycker jag ändå att jag leder då jag i alla fall försökte!

bjorehag: Pratade jag inte om musiken för sig och livsstilen för sig?
"Från mitten av nittiotalet har musiken ökat både i mängd och popularitet och i takt med att banden blev mer kända och fick fler fans så utvecklades även livsstilen emo."

Som jag sa innan, om emo skulle ha något med livsstil att göra så är DIY den största betydelsen där. Inte någon klädsel, piercingar och annat som du skrev om. Det där hör till fashioncore som det dumt nog heter. Inte emo.

Emo kommer från punken och punken har DIY varmt om hjärtat, därför är det inte så svårt att räkna ut varför just DIY skulle ha stor betydelse om man nu vill se emo som en livsstil.

Och band som spelar emo blir inte så kända. Banden blir så kända som banden kan bli. Riktig emo kan inte bli mainstream. Det är där DIY återigen kommer in i bilden, man använder sig inte av kommersiell marknadsföring och det är producerat självständigt.

bjorehag: Emo som begrepp står som sagt för emotional hardcore och alla kan tillämpa livsstilen och ta del av musiken, den är alltså inte kulturellt, socialt, könsmässigt eller etniskt begränsad.
Där har vi ju ett till fel annars. Emo är visst kulturellt begränsat. Till DIY-kulturen.

Med andra ord, media har försökt att använda emo för något det inte är. Vilket är tragiskt. Har du ens läst på http://youdontknowemo.tk/ undrar jag? Där förklaras allting jag har sagt, vill ha sagt och mycket mer.

Stvrmzeit: Med andra ord, media har försökt att använda emo för något det inte är. Vilket är tragiskt. Har du ens läst på http://youdontknowemo.tk/ undrar jag? Där förklaras allting jag har sagt, vill ha sagt och mycket mer.
Om jag har läst? Jag skrev allt rakt upp och ner från huvudet och hittade på allt såklart, jag är en forskare med stil!

Stvrmzeit: Och band som spelar emo blir inte så kända. Banden blir så kända som banden kan bli. Riktig emo kan inte bli mainstream. Det är där DIY återigen kommer in i bilden, man använder sig inte av kommersiell marknadsföring och det är producerat självständigt.
Att vara mainstream är inte samma sak som att va känd. Jag skrev aldrig att banden var stora stjärnor, men det finns tillräckligt stora band för att locka ny publik (uppenbarligen) och man kan bli tillräckligt stor för att locka ny publik utan kommersiell marknadsföring, bara man gör tillräckligt bra musik. Det är ofta där det brukar falla...

Stvrmzeit: Inte emo.
Så emo har inget med kläder och dylikt att göra? Det säger jag att punk inte heller har, trots det kommer detta upp när man bildgooglar;

emo: http://www.google.se/images?q=emo&um;=1&ie;=UTF-8&source;=univ&ei;=BripTNjQKMmOswbsv... ved=0CEAQsAQwAw

punk: http://www.google.se/images?q=punk&um;=1&ie;=UTF-8&source;=univ&ei;=DbipTOmPCojGswbW...

Så det känns som att det visst har något med det att göra, kanske inte ursprungligen men det har helt klart utvecklats till någon form av livs/klädstil, att förneka det vore mest dumt.

Den emo som media, och allmänheten i synnerhet är personer som klär sig fashioncore och lyssnar på någon slags rock-pop doppad i en ganska deppig sås.

Resultat:





Den riktiga emon, alltså emotional hardcore växte fram i Washington under mitten på 80-talet. Det är en subgenre till Hardcore, egentligen är det texterna som skiljer sig.

Såhär kan den se ut:


Och såhär kan det låta: (Rites of Spring var ett av mina favoritband för en sisådär tre år sedan!)