Goldeneye Rogue Agent är inte en uppföljare till det populära Goldeneye på Nintendo 64.

Spelet handlar om en agent som får kicken ur MI6 för att han är för brutal. När han får kicken så lockas han över till den onda sidan av Goldfinger. Detta verkar ju coolt att få slåss mot den goda sidan. Men så är inte fallet Goldfinger ligger i dispyt med Dr No och det blir ditt jobb att Döda honom. Du nappar såklart på detta med tanke på vad Dr No gjorde med ditt vackra öga. Du får inte bara jobb av Goldfinger utan också ett nytt öga med specialeffekter. Redan här spårar det ur, ett öga med specialeffekter. Tycker man kunde kommit på något bättre. Dessutom suger dessa effekter och jag använde dem inte ofta under spelets gång.

Kampanjen består av åtta uppdrag på olika banor som t ex Fort Knox, Hoover Dam mm. Dessa uppdrag är så enformiga.

Multiplayer finns det också och här finns det lite mer att hämta med lite mer valmöjlighet för den som gillar spelet.

Grafiken: Grafiken är Hemsk enligt min mening. Soldaterna ser precis likadana ut hela tiden. Vapnen ser inte heller speciellt bar ut och det blir lätt mycket pixlar. Omgivningarna är katastrofala. Dassiga och gråa med väldigt liten variation. Man känner igen sig hela tiden när man är på en bana. När man dödat alla i ett rum och går vidare så tror man att man kommit in i samma rum igen. Grafiken är så usel att man kanske får ringa Goldfinger och fråga om han kan fixa ett nytt öga åt dig med.

Ljudet: Musiken är skriven och framförd av Paul Oakenfold. För er som inte vet vem det är så läs på. Skämt åsido han är en av de största inom techno musiken. Musiken är sådär ingen höjdare men det funkar bitvis. Dock så kan det inte vara något av hans bästa jobb precis. Rösterna i spelet är ok. iallafall i mellansekvenserna. Fienderna i spelet skriker till ibland som t ex "his got a shotgun" osv. Detta är lite roligt att det finns.

Kontrollen: Kontrollen i detta spel suger hårt. Ursäkta uttrycket men vet inte riktigt hur jag ska beskriva något som är så dåligt. Att sikta och skjuta ner sina fiender är i princip omöjligt man fladdrar runt som en vettvilling och skjuter man 100 skott så träffar man kanske med 1. Knapparna sitter mycket konstigt och man trycker fel nästan hela tiden.

Värde: Spelets kampanj varar ungefär runt 10-15 timmar. Jag tyckte det vari längsta laget eftersom det vart grymt enformigt redan efter två timmar. Men tycker man om spelet så är kampanjen troligen alldeles lagom. Multiplayer läget är Ok. Det finns många valmöjligheter. Har själv inte satt mig in i de så jättemycket eftersom jag tycker kontrollen är så fladdrig.

Rolighetsfaktorn: Spelet var som sagt roligt i kanske två timmar sedan blev nå grymt enformigt. In i ett rum döda 10 fiender ladda om gå igenom en dörr döda 10 fiender, andas gå igenom en dörr, döda 10 fiender. Börjar ni fatta. Spelet var beroendeframkallande i två timmar som sagt sen var det bara tråkigt. det var få sparningsställen vilket gjorde att på senare delen av spelet får man spela om en hel del. Det är inte roligt att för 25e gången spela om en kvart för att sedan bli dödad av samma soldat igen. För det finns ett vapen på slutet som gör att man dör av ett skott, snacka om frustrerande.