Ni kanske äger nästan samma minne som jag gör av en av de odödliga klassiker som fick äran att tryckas ner i en Super Nintendo-kassett.

Ett minne av att spöa upp alla som kom till ditt hus för att lira en stund, hänsynslöst skjuta sönder deras ballonger - om det så var din 3-årige kusin som grät som en liten kärring när ballongerna gick sönder. Hänsynslös simpel skadeglädje...
Och naturligtvis det konstanta nötandet av bästa-tider.

Det ser fint ut, låter som vanligt och även om jag bara kortvarigt provat på multidelen så verkar det ganska fantastiskt. Ingen större tvekan.