Master Chief återvänder för att avsluta kampen, föra den episka konflikten mellan förbundet, syndafloden och hela den mänskliga rasen till ett dramatiskt, pulshöjande klimax.

Att får avsluta den kamp man fört genom halva universum emot arméer utav rasande fiender skall få sin upplösning. Direkt redo för att sig sig in i kampen möts man utav något utav ent vägspärr.

En djungel, en fruktansvärt tråkig djungel som man motvilligt måste ta sig igenom för att sagt men säkert börja återta moder jord. Ju mer man återtar, ju snabbar & hårdare rasar strider. De kolosser man besegrat i föregående spel är nu mera bara hinder på banorna. Nu handlar det inte längre att ta ta ner dem, nu handlar det om att avancera.

För målet man är på väg emot, är nyckeln till att vinna den kamp vi för. Men hur, vinsten skall komma vet ingen. Allt vi vet är att det gäller att ta sig dit före våra fiender.

Allt därefter får man ta som det kommer.

Men en sak är säkert, striden skall avslutas.