Första intryck: Metal Gear Solid

Ursprungligen publicerat på min blogg Trazhed Pixels.

Man säger att första intrycket är viktigt, så jag tänkte börja dela med mig av det under mitt retrospelande. Jag har börjat spela Metal Gear Solid till Playstation.

Smygande har aldrig varit riktigt min grej. Jag har alltid varit den som rushat och slaktat mig fram genom spel. I t.ex. Ocarina of Time hade jag väldiga problem att ta mig in till slottet. I Metal Gear Solid är det inte annurlunda.
Så när jag börjar spela är det som att kasta en som inte kan simma ner i en pool. Smygandet börjar direkt och jag får, som väntat, problem att bara ta mig igenom första segmentet. Soldater till höger och vänster samtidigt som jag försöker lära mig kontrollen och hur spelet funkar. Efter ett antal Game Over börjar jag få till det och kunde ta mig vidare. Bara det kändes som en bragd.

I spelets inledande händelser har jag blandade känslor. Ja, Metal Gear Solid är ganska tidig 3D och det märks, men det är väldigt snyggt för sin tid. Av det jag sett är det inget jag stört mig på grafiskt. Men finns andra saker har jag stört mig på. Kontroll och kamera. Kontrollen känns lite jobbig just nu, men blivit bättre och det är väl bara ovana det handlar om mest. Men kameran däremot vet jag inte riktigt hur jag ska känna. På ett sätt känns den kontrollbar och samtidigt inte, kan vara ovana där med. För tidigt att säga än så länge.
Men jag är imponerad hittills. Det är nervkittlande att smyga och gömma sig för soldater. Det blir som kurragömma när man var liten. Sedan när man lyckats att ta sig fram, så kommer en cutscene som taget direkt från hollywood med imponerande röstskådespelare. Det är väldigt skönt att bara släppa kontrollen och bara titta på vad som sker. Det leder till en fin balans mellan action och lugn.

Det var mitt första intyck och nu ska det spelas vidare. Men jag suger på kurragömma, så hur ska det här gå? Det återstår att se.