Diskussionsforum

Jo recensioner verkar ju inte mycket att sätta i granen och jag är fortfarande grymt sugen på Lost Odyssey men uppenbarligen mer sugen på Persona 3 och patapon.

Kanske bra det då jag inte ens äger en 360

intressant, kanske köper detta faktiskt.

kommer att köpa detta....verkar väldigt intressant

Nu har jag efter ett lååååååååångt uppehåll börjat spela det här igen, och jag måste bara säga att det är ett förbannat bra spel som bör spelas!

Nu börjar storyn ta fart på riktigt, med mycket intressant som händer. Dessutom börjar alla social links man har med andra på skolan faktiskt bli roliga att utveckla. Att jag nu även förstår lite bättre hur man ska fajtas bra, och hur det här med personas hänger ihop gör inte saken sämre.

Fan vad skoj att "hitta tillbaka" till ett spel så här, nu är jag sugen på Persona 4 också, efter att förhoppningsvis klarat det här nån gång inom en snar framtid.

För mig hände exakt samma sak fast med Oblivion i mitt fall, snacka om lååååååångt uppehåll. Har inte spelat trean men fyran är skitbra, har "uppehåll" i det just nu skulle man kunna säga.

Det går att "få tag på" spelet med japanska röster med engelsk text bara så ni vet. Kallas undub.
Kanske tagits upp redan men jag orkar inte läsa genom tråden. Samma sak gäller fyran.

Josef Stalin: snacka om lååååååångt uppehåll.
Jag tydligen haft uppehåll på ganska precis ett år sen senast, och innan dess ett uppehåll på fem månader.

KidCactus i mars förra året: Idag har jag till slut fortsatt spela P3, efter en paus på sissådär 5 månader.
Jag spelade hela dagen igår ända tills jag skulle sova, så inatt har jag sovit skitkonstigt och bara haft spelet i huvudet.

KidCactus: Jag spelade hela dagen igår ända tills jag skulle sova, så inatt har jag sovit skitkonstigt och bara haft spelet i huvudet.
Man känner sig både konstig och skönt uppfylld utav sådant på samma gång. Blir lite sugen på att plocka upp Persona 4 igen när jag läser om detta. Det som jag kan tycka är lite krångligt att veta i Persona är hur mycket tid man ska lägga på respektive saker. Känner mig lite stressad då jag inte riktigt vet hur mycket man måste slåss för att få upp exp, fast det känns ju som att det handlar mer om taktik än ändlöst grindande.

Josef Stalin: Det som jag kan tycka är lite krångligt att veta i Persona är hur mycket tid man ska lägga på respektive saker. Känner mig lite stressad då jag inte riktigt vet hur mycket man måste slåss för att få upp exp, fast det känns ju som att det handlar mer om taktik än ändlöst grindande.
Precis likadant var det för mig i P3 också från början, i stort sett de första tio timmarna, men nu känns det som om jag förstår utan att det egentligen hänt nåt specifikt; man får helt enkelt en feeling för hur det bör spelas. Detta både för social link-levelingen, exp och persona fusing.

Josef Stalin: mer om taktik än ändlöst grindande
Absolut. I trean handlar det väldigt mycket om att hitta vilka fiender som är känsliga för vad, och vilka personas som gör vad; vet man det så kan man ofta vinna fajterna helt överlägset.

Lite roligt att jag igår, efter ca 19 timmars spelande, upptäcker att man kan ändra utrustning på de andra i partyt också.

KidCactus: uppehåll
Jag gillar inte när man har haft uppehåll. När jag kommer tillbaka till spelet, efter 6 månader eller så, så känner man sig helt vilse. Kanske bara jag som har uruselt minne, men jag minns oftast inte vad jag har gjort, bör göra, kan göra och vill göra.

Gjorde långt uppehåll i Dragon Quest VIII, kom tillbaka och mindes inte ett jota. Allt kändes plastigt, som att dyka in mitt i en film. Och allt var lila, men det berodde på glapp i bildkabeln.

Man5on: efter 6 månader eller så, så känner man sig helt vilse. Kanske bara jag som har uruselt minne, men jag minns oftast inte vad jag har gjort, bör göra, kan göra och vill göra
Det var exakt så för mig nu också, men efter nån timmes spelande var jag mer inne i spelet än vad jag var innan uppehållet. P3 är ju ändå rätt snällt på så vis, det utspelar sig mest på samma ställe hela tiden, med samma karaktärer.

KidCactus: Absolut. I trean handlar det väldigt mycket om att hitta vilka fiender som är känsliga för vad, och vilka personas som gör vad; vet man det så kan man ofta vinna fajterna helt överlägset.
Precis som i fyran då. Jävligt skönt att hitta en slags fiendes weak-spot och sedan äga honom sönder och samman. På så sätt kan man ju sedan levla upp grymt effektivt om man bara behöver få upp karaktärerna ett par nivåer (något som sällan behövs i Persona dock).