Som gammal rollspelsräv är det alltid skönt att få lägga vantarna på ett fantastyinspirerat spel då och då. Visst, episka rymdstrider och hyperrealistiska krigssimulatorer i all ära, men ibland är det bara så rackarns skönt att få greppa tag i sitt +5 svärd, klia sig i dvärgaskägget (fjun för undertecknad) och ta ett raskt kliv rakt in bland tomtar och troll. Ännu bättre är det förstås om du får ansvara för att bygga upp byar och samhällen för att sedan låta dina trogna styrkor skrämma slag på ovan nämna oknytt. Precis detta erbjuder Majesty 2 och det har blivit dags att se efter om spelet är värt dina surt intjänade guldmyn....eh, pengar.
|
| Den radioaktiva bondgården var byns stora skamfläck |
Bakgrundshistorien i Majesty 2 berättar om ett land vid namn Ardania som regeras av den stolte konungen Leonard. Kungen får dock för sig att frammana en synnerligen hemsk demonfurste (ingen vidare snilleblixt direkt) och som tack för inbjudan bestämmer sig demonen för att förvandla kungen till köttfärslimpa och förslava hans kungarike. Som en av kungens arvingar blir det din uppgift att hämnas hans död och ställa allting till rätta igen. Dock kommer detta inte ske genom att du själv drar ut och börjar svinga din spikklubba, nej, det är genom ditt inflytande som ledare över ditt folk som dagens ska räddas. För du vill väl inte sluta på samma sätt som den förre kungen gjorde? Nä, tänkte väl det.
|
| Draken vägrade envist att släppa ifrån sig sin kära Spindelmannen-mask |
Istället är det som sagt dina undersåtar som ska få jobbet gjort och då i synnerhet dina kära hjältar. Dessa rekryteras till din tjänst genom ett flertal gillen och beroende på vilka gillen som du stödjer och utvecklar så kommer du att få förfogande över olika hjältar. Väl på plats kommer de självmant att ta egna initiativ, både vad det gäller försvar, angrepp och utforskning av riket. Dock jobbar de helst inte gratis (vem gör det egentligen?) och ju tuffare uppgifter du begär av dem, desto djupare får du gräva i din skattkista för att kunna fresta dem med belöningar för att på så sätt få jobbet gjort. Lägg därmed till hanteringen av övriga enheter, byggnader och liknande och du har en hel del räkenskaper som måste falla på plats för att en dag kunna hämnas din gamle konung.
Systemet känns igen från det första spelet och var du med från början så kommer du säkerligen att nicka igenkännande åt hela konceptet. Personligen tycker jag att upplägget är intressant och känner att utvecklarna överlag har lyckats bra med att blanda hanteringen av både hjältarna och ekonomin. Att man som spelare inte har fullständig kontroll över allting kan stundtals kännas skrämmande men samtidigt bidrar det till en känsla av att nästan vad som helst kan hända om du inte sköter dina sysslor ansvarsfullt.
|
| Hon betraktade blygt byns nybyggda fallossymbol |
Ser vi till det rent grafiska så klarar sig Majesty 2 utan större problem, men saknar kanske det där lilla extra som hade gjort att det stuckit ut lite mer från myllret av liknande spel. Detsamma gäller designen och den ljudmässiga biten som också gör sin plikt utan att glänsa på något sätt. Och här kommer vi in på spelets enda egentliga brist, nämligen att flertalet stora strategititlar gör allting lite snyggare, lite mer välljudande, lite mer balanserat...helt enkelt lite bättre av allt. Vad gäller svårighetsgraden så finns det utmaning så det både räcker och blir över och stundtals får man det riktigt svettigt om alvöronen när fienden väller över ens gränser medan ens hjältar traskar runt på jakt efter ära och berömmelser någon helt annanstans. Skulle datorn kännas alldeles för taskig så finns alltid möjligheten att gå lös på polarna och ta ut lite undertryckt aggressivitet på dem istället.
På det hela taget är Majesty 2 en trevlig bekantskap som borde kunna erbjuda något för alla strategifantaster med ett öppet sinne. Visst, spelet kanske inte når upp till de riktigt stora titlarna inom samma område, men Majesty 2 lyckas ändå underhålla med egna medel fullt tillräckligt för att förtjäna din uppmärksamhet. Chansen är ganska stor att du, liksom jag, inte kommer att bli besviken.
;)
;)
;)
