Veckolista: Tio ikoniska röster från spelvärldenFörst fanns Pong. Tetris. Pac-man och Frogger. Blippar och bloppar strömmade ut från arkadkabinetter och hemmakonsoler. Det var en härlig tid, det kan ingen förneka. Men det var bara början. Snart räckte varken blippar eller bloppar. Man försökte med bluppar, men det dog snart ut. Jumpman blev Mario och karaktärer blev mer än bara pixlar. De blev… Ja, karaktärer. Och de började prata med oss.
Sedan dess har mycket hänt. Inte bara har vi vant oss vid att pratas med, vi har blivit kräsna, och spelen har gjort allt de kunnat för att hänga med i utvecklingen. Rösterna har blivit ett av spelkaraktärernas starkaste attribut, bara de klaraste rösterna lyckas nå våra hjärtan och konkurrensen är stenhård. Vilket såklart innebär att rösternas gräddhylla måste listas.
Sergeant Major Avery J. Johnson (David Scully)
Spel: Halo: Combat Evolved
Kännetecken: Hård, adrenalinstinn och råmanlig.
Är man en superpumpad rymdmarin räcker det inte långt med badass-attityd och feta cigarrer om man har röst som en kastratsångare. Att Covenanterna ska skratta ihjäl sig är nog för mycket att hoppas på. Därför är det tur att Sergeant Johnson sitter på en baspipa som skulle få Stephen Hawking att ställa sig i givakt. Då kan han både bröla ikapp med Brutes och vinna sig en plats på Gameplayers prestigefyllda lista.
Daxter (Max Casella)
Spel: Jak and Daxter: The Precursor Legacy
Kännetecken: Gäll, irriterande och alldeles, alldeles underbar.
När man är sidekick till en stum kulle gäller det att kunna låta munvädret flyga. Och är det något Daxter kan så är det just detta. Och kanske är det just för att han pratar så mycket som rösten borrat sig djupt in i våra hjärnor och gjort sig till en av spelvärldens mest ikoniska. Var man än är, vad som än händer så vet man när det är Daxter som pratar.
Kratos (TC Carson)
Spel: God of War
Kännetecken: Mordisk, hänsynslös och ursinnig.
En krigsgud med machoattityd måste givetvis ha en rejäl rövsmiskarröst. Därför skänktes huvudkaraktären i God of War steroidpumpade stämband som sprutlackerat oss med ilska sedan ett halvt decennium tillbaka. När Kratos ryter torkar den grekiska mytologin spott från sina religionsböcker. Denna spökspartan är förmodligen den enda i världshistorien som lyckats med konsten att viska skrikandes, vilket automatiskt ger honom en plats i listan över de mest förbannade… nej, mest ikoniska spelrösterna någonsin.
Sam Fischer (Michael Ironside)
Spel: Splinter Cell
Kännetecken: Mjuk, mörk och sexig.
Till och med när Sam Fischer förhör folk pratar han mjukt och ledigt. Utan att anstränga sig eller höja rösten lyckas Sam Fischer få ut information ur nästan vem som helst. Det är inte svårt att förstå varför folk viker sig och delar med sig av informationen med Sams armar runt kroppen, händer runt halsen och mjuka sammetslena hot levererade i sina öron. Det är skrämmande och sexigt på samma gång.
Solid Snake (David Hayter)
Spel: Metal Gear Solid
Kännetecken: Sönderrökt, bitter och bajsnödig.
Att spelkaraktärer sällan tillåts toalettbesök in-game är något som märkbart hörs på Solid Snakes röst. Han lyckas dock vända den uppenbara nackdelen och får på något vänster den nödiga rösten att låta ytterst charmig. För vem kan motstå en karl vars ansträngda röst bevaras stadig och behärskad även i de mest kniviga situationer? Men bakom denna kedjerökande Rambo-fasad finns om man lyssnar riktigt noga, en nallebjörn som behöver en kram. Med många minnesvärda visdomsord har Solid Snake visat att han inte bara är en ihålig actionhjälte, utan även en man med djup och karaktär.
Mario (Charles Martinet)
Spel: Super Mario 64
Kännetecken: Italiensk, gladlynt och fjollig.
Efter en flerårig överkonsumtion av supersvampar och eldblommor är det egentligen inte så konstigt att den rultiga rörmokaren endast klämmer ur sig fåordiga meningar och glädjetjut. Men vad hans gälla pipa kommer sig av är dock lite svårare att komma underfund med. Förmodligen har han fått alltför många pungsparkar av en viss prinsessa.
G-Man (Michael Shapiro)
Spel: Half-Life
Kännetecken: Obehaglig, mystisk och sjuk.
Det är få som röster som besitter egenskapen att få nackhår att resa på sig. G-man har en sådan. Genom att prata onaturligt långsamt, betona fel på konsonanter, ta konstpauser när det är som minst lämpligt och sporadiskt ändra tonläge mitt i meningar har karaktären fått ett mystiskt djup. G-Man är en mästare på att förmedla känslor av obehag och hjälplöshet med något så simpelt men genialt som sin röst.
Master Chief (Steve Downes)
Spel: Halo-serien
Kännetecken: Lugn, självsäker och betryggande.
Master Chief är visserligen en avlad dödscyborg som man helst vill hålla sig på den goda sidan med. Men det är inte hans styrka och effektivitet i slagfältet som ingjuter mod hos hans allierade - det är hans betryggande, självsäkra röst. Master Chief är en av få som kan ägna sig åt att spränga moderskepp, jätterobotspindlar och hela ringvärldar samtidigt som han levererar oneliner på oneliner med en kolugn röst.
GLaDOS (Ellen McLaine)
Spel: Portal
Kännetecken: Datoriserad, monoton och kluven.
Ah GLaDOS, en kavalkad av störda känsloyttringar och felkopplade kretsar, en charmant mardröm till och med för den mest inbitne Asimov-fantast. Trots alla svängningar i humöret har GLaDOS fått en röst som är förhållandevis monoton och känslokall, men ändå säger så oerhört mycket i sina elektroniska tongångar. Inte bara levererar hon repliker som är självklara klassiker med industriell precision, hon sjunger också. Hur många slutbossar har någonsin sjungit dig en serenad medan eftertexterna rullar? Nej, just det! Allt som kommer ifrån GLaDOS ljudkort är en direkt klassiker, och en mer minnesvärd röst blir svår att hitta.
Guybrush Threepwood (Dominic Armato)
Spel: Monkey Island
Kännetecken: Charmig, charmig och, ja, charmig.
Pirater är allmänt kända för att halsa grogg, borda fartyg och kölhala desertörer. Men inget av detta passar in på den älskvärda Guybrush Threepwood, vars välsmorda munläder är mäktigare än den mest skarpslipade sabeln i hela Karibiska övärlden. Anledningen till att han inte åker på en brutal käftsmäll är enkel; hans charmiga stämma tar honom ur de mest prekära av situationer. ”I am rubber, you are glue.”
+ Redaktionen | 6 aug 2010 10:41
|
| Kommentarer |
 |
Guy.brush <3
|
|
 |
Fet lista!
|
|
 |
Ironside och Hayter har awesome röster. Älskar dem <3
|
|
 |
Jon Irenicus har enligt mig den fetaste bad guy-rösten i spelhistorien. Helt perfekt. Inte överdriven som så många är utan balanserad och trovärdig.
|
|
|
han är en karaktär i Baldur's Gate II om nån inte skulle känna till honom
|
|
 |
EuropaPark: Ja det har du rätt i! Han skulle lätt ha kvalat in egentligen!
|
|
 |
Håller med EuropaPark! Annars en bra lista.
|
|
 |
Jag kämpade för Gordon Freeman, men blev nedröstad:(
|
|
 |
marcus fenix? usräkta. vart är marcus fenix i en sån här lista?
|
|
 |
Mannen med stort M var nominerad men fick tyvärr ge vika
|
|
 |
Hah! Stackars Linus...
|
|
 |
Nolan North borde ha varit med någonstans på den här listan för alla röster han gjort för tv-spel. Nathan Drake tex.
|
|
|
Nolan North är en jätteduktig röstskådis, men han har en ganska "vanlig" röst och gör många röster på autopilot, vilket innebär att hans karaktärer inte har så ikoniska röster.
|
|
|
Fenix är ju så bad ass att han skulle nästan kunna rå på snake :)
hade optimus prime varit en renodlad spelkaraktär hade jag utan tvekan nominerat honom.
|
|
|
 |
|
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
