10 spelserier som borde lägga ner

Det är inte roligt att verkligen sätta sig ner och ta ett snack med någon man tycker om. Verkligen säga till när någon agerat fel och förklara att bägaren nu runnit över. Vare sig det handlar om att göra slut eller bara säga till att nu får det bannemej räcka.

Men oavsett hur jobbigt det är så måste det sägas ibland. Och nu har redaktionen satt sig ner med sina gamla älsklingar och verkligen talat ut.

Till: Tony Hawk
Avsändare: Linus
Du brukade stå för något, minns du det? Du var genuin. Hörde man ditt namn visste man att det var schyssta grejer på gång. Och det var väl det som blev för mycket. Ditt namn. Du blev så upptagen av ditt namn att du glömde vem du var. Och du märkte inte ens när du till sist inte gjorde annat än plojade bort vad du en gång stod för. Du blev ett skämt Tony, ett jäkla skämt.

Och vi skrattar inte med dig längre.

Till: Dynasty Warriors
Avsändare: Peter
Jag minns hur förtrollande det var när Crouching Tiger Hidden Dragon kom och visade oss ett sagolikt Kina. Det var nästan lika fantastiskt när de andra filmerna Hero och House of Flying Daggers fortsatte visa de spektakulära scenerierna och filosofiska krigarsjälarna. Det var då du också var cool, Dynasty Warriors. När fantasy-Kina kom in i bilden och gav oss ett nytt perspektiv för en stund. Men vet du vad? Saker och ting förändras, och det krävs väldigt mycket för att inte bara bli en fluga. Asiatisk mystik blev uttjatat efter att Chow Yun Fat och Jet Li hade fått handledsinflamationer av sitt svärdviftande. Man kan inte bara köra på samma grej helatiden, vännen... Nej. Snälla, hör inte av dig mer. Jag har gått vidare.

Till: Sonic
Avsändare: Salle (Christoffer)
Hej Sonic, vi måste prata. Kommer du ihåg när vi träffades? Vi var så nyförälskade, och det verkade inte finnas någonting på jorden som skulle kunna få oss att glida isär. Du var så vacker med dina perfekta pixlar och din underbara speldesign, jag hade aldrig mött någon som du. Jag vet inte vart det gick åt helvete, men du är inte den samma längre. Jag har försökt att stötta dig och visa min uppskattning men det går inte mer nu. Du fortsätter bara att ge mig löften du aldrig håller. Du verkar vilja göra precis allt annat än det du en gång var bäst på, allt du bryr dig om nu är pengar.

Jag är ledsen men vi kan nog inte ses mer, jag vill inte att du hör av dig igen. Jag hoppas att du förstår, och att du kanske kan försöka söka hjälp för att få bukt på ditt liv.

Till: Mario Sports
Avsändare: Malin
Mario, några stycken av oss har snackat lite och vi tyckte att vi skulle berätta det här för dig. Jag menar, det är inte schysst att ingen av oss säger nåt. Låt mig börja med att säga att du är skitbra på många grejer. Ingen kan rocka en bikostym som du, och du har världens bästa avståndsbedömning.

Men såhär är det: du är skitdålig på sport. Det finns en anledning till att du alltid blev vald sist på gympan. Du suger på det. Faktum är att typ alla du känner suger på sport också. Bara sluta med det, okej? Sluta nu.

Till: Angry Birds
Avsändare: Malin
Åh, Angry Brids, jag vill att du ska veta att det bär mig emot att skriva det här. När vi träffades var du bara ytterligare en i mängden, men du hade något riktigt speciellt och jag föll för det, som ett torn av träpinnar och stenplattor faller för en röd fågel.

Men du har förändrats. Förr hade du principer. Du var den sköna underdogen, den som ingen trodde på och som reste sig till storhet. Tro inte att jag är avundsjuk, det är inte det. Jag var glad åt att se dig lyckas, se dig prova dina vingar (bara ett uttryck, jag hoppas du inte tar åt dig!) på andra format. Men nu är det nog. Du har sålt ut dig. Nej, jag vill inte följa med dig till Rio. Jag vill faktiskt inte se dig mer. Men var inte ledsen, vi kommer alltid ha haft de där korta tågresorna tillsammans.

Till: Guitar Hero
Avsändare: Peter
Guitar Hero, jag vet inte hur jag ska säga det här riktigt. Men alltså... du är bara ett par linjer med prickar på. Du är ingen gitarr eller bas eller ett trumsett för den delen. Vi hade det verkligen kanon i början när det kändes coolt att göra saker i takt till rockmusik tillsammans. Du skickade färgade pluttar och jag tryckte på färgade knappar, och Tom Morellos riff fortsatte spelas från högtalarna. Men din grej alltså, hur du försöker vara musiken... Du är inte karaoke eftersom du ställer sådana krav, och du är inte Spotify eftersom ja... du ställer sådana krav där med. Vi hade det verkligen bra... Men precis som Harry Potter och digital-TV så slutade du vara inne förra decenniet. Låt oss bara lyssna på hårdrock utan att nått fyllo ska riva fram en plastgitarr med knappar på.

Till: Final Fantasy
Avsändare: Malin
Det får vara slut med det här nu. Faktiskt. Jag önskar att jag kunde säga de här till dig ansikte mot ansikte, Final Fantasy, men du är så jävla upptagen med dina egna helt obegripliga resonemang hela tiden att jag aldrig får en syl i vädret. En gång i tiden var du så jävla sexig. Jag satt uppe och längtade efter när vi skulle träffas igen. Jag fantiserade om de platser dit du skulle ta mig och allt det vi skulle uppleva tillsammans. Jag trodde verkligen att vi hade en framtid.
FÖRIHELVETE, JAG HAR TILL OCH MED TATUERAT IN DIN JÄVLA MOOGLE PÅ AXELN! Så mycket trodde jag på oss. Men titta på dig nu. Du slampar ut dig till vartenda format och aldrig får jag vara ifred från dig. Om jag kanske vill hänga lite med Persona eller Tales så är du där direkt och vill ha uppmärksamhet. Bara för att du tror att du är så jävla snygg. Men låt mig säga dig en sak Final Fantasy, utseende är fan inte allt! Man måste ha innehåll också! Och framför allt måste man vara intressant eller rolig att umgås med! Och det är fan inte du. Inte lägre. Jag har fått nog.

Till: Silent Hill
Avsändare: Kerstin
Silent Hill, vi har haft våra roliga stunder du och jag. Men nu får det räcka. Jag står inte ut en sekund till. Allt var så bra när vi först träffades, spänningen, alla sexuella anspelningar, nätterna när jag låg i sängen och du fick min puls att öka av spänning som ingen fått. Men vad nu?f Du har blivit så ytlig. För varje gång vi försöker på nytt, förlorar du mer och mer av den charm jag först föll för. Jag känner inte igen dig lägre. Nu vet jag att det inte är mig det är fel på, det är dig. Så snälla, försvinn. Jag har tröttnat på att hoppas, lämna mig ifred! Jag borde ha gett upp hoppet om oss för länge sedan.

Till: FIFA
Avsändare: Peter
FIFA, du är verkligen bra på det du gör, tro inget annat. Tyvärr är du också bra på att kväva mig. Jag gillar ju fotboll för fan, men hur ska jag kunna fortsätta njuta av det i spelform när det bara är dig jag träffar hela tiden? Det måste ju finnas något annat sätt att presentera det på. PES har ju vissa poänger men det känns som att du alltid sticker in huvudet och ska säga ditt. Kan du inte bara låta någon annan testa på hur det känns att göra ett spel av världens mest populära sport? Minns du inte hur det var när World Cup till NES var med och lekte? Kan du inte bara vara ödmjuk och tillitsfull och låta oss träffa lite andra spel? Jag älskar ju det du gör, det du står för, men du är så jävla självisk. Låt fotbollen växa förbi dig. Den är faktiskt större än dig, tro det eller ej.

Till: Pokémon
Avsändare: Kerstin
Du stal mitt hjärta och vann minn kärlek redan första gången jag såg dig. Du var gullig, rolig och du lärde mig hur man plockade fram de bästa egenskaperna ur andra och skapa det perfekta teamet.

Men det känns inte bra längre. Det känns uttjatat. Även om du är fantastisk på alla sätt och vis är du exakt samma spel som du alltid varit, både på gott och på ont. När du väl försöker ändra på dig blir du bara mindre älskvärd. Jag kommer aldrig glömma alla underbara minnen vi har av timmar av umgänge, men nu är det dags för oss att gå skiljda vägar. Jag vet att du kommer att göra någon annan gamer lycklig någon dag!